Idag på Pauli omvändelses dag 25 januari avslutas böneveckan för kristen enhet.

Inledningen av veckan, 18 januari, firades ekumenisk gudstjänst i församlingens kyrka i Skövde.

Som inledning kunde alla gäster samlas kring en gemensam måltid. Vår utmärkta kock och kateket, Jackline Kajo, ordnade en riklig libanesisk buffet tillsammans med många duktiga medarbetare. I församlingssalen trivdes alla vid de fint dukade borden.

På lördagen 21 januari var vår f Marek en av ledarna för en stilla dag i S:ta Helena kyrka. Det var tideböner, meditationer, gemensam måltid, tystnad och möjlighet till vägledande samtal.

Veckans aktiviteter fick sin final under tisdag 23 januari med en välkänd gäst: författaren, förkunnaren och pingstpastorn Peter Halldorf från den ekumeniska kommuniteten Bjärka-Säby. Halldorf hade två olika programpunkter. En eftermiddag tillsammans med församlingsmedarbetare och ett föredrag på kvällen – båda i pingstkyrkan, som numer kallas B:t El (uttalas betel).

I dagarna lades sista handen vid installation av ny värmeanläggning i vårt hus jämte kapellet i Lidköping. I nedervåningen finns kök och toalett, lokaler för undervisning och församlingsmöte. På övervåningen finns en stor lägenhet som församlingen hyr ut som bostad till en enskild hyresgäst. Hela huset liksom kapellet har värmts upp med direktverkande el. Givet de ökande kostnaderna för elektricitet, har det kostat församlingen mycket stora belopp att värma upp byggnaderna.

Under våren utredde en särskilt utsedd byggnadsgrupp olika handlingsvägar. En möjlighet var att ansluta fastigheten till kommunens fjärrvärmenät. Det visade sig vara en kostsam och komplicerad lösning. Flera grannar har installerat bergvärme, och två offerter från olika rörläggningsfirmor togs in och utvärderades under sommaren. Valet föll på Bröderna Johnssons rör AB, en firma med säte i Tidaholm.

Under hösten påbörjades installationen, och det var oklart när väl själva värmepumpen kunde levereras. Gissningen var någon gång under sen-vintern. Lyckligtvis gick alltsammans mycket smidigare och fortare än förväntat, och i mitten av december kunde huset värmas upp på det nya sättet. Radiatorerna i undervåningen kan fjärrstyras elektroniskt, och ställas in på ett särskilt veckoschema. Lokalerna kommer där vara satta på en lägre temperatur under veckorna, och höjas upp under helgerna när församlingen bedriver verksamhet. Om någon hyr lokalerna vid annan tid, kan värmen höjas med hjälp av en app i mobiltelefonen. Det var denna installation som genomfördes under den gångna veckan.

Nedervåningen har numer ett bredband. Inte bara radiatorerna kan använda det, utan även gästerna i församlingslokalerna. Lösenordet är samma som adressen – utan mellanslag!

I samband med installationen av värmepump kommer några måleri- och snickeriarbeten att genomföras i lokalerna. Bland annat kommer en dörr mellan två undervisningslokaler att återöppnas – så att man inte behöver passera hallen mot framsidan för att kunna nå alla rum.

Sammantagen kostar arbetena i Lidköping drygt 600 000 kronor. Den största delen av kostnaderna har täckts av bidrag från stiftet. Bidragen äskades just för dessa arbeten i samband med antagandet av budgeten för 2023.

Helgen 13-15 oktober träffades ledamöter från alla stiftets 44 församlingar på stiftsgården Marielund för möte med biskopen. Pastoralrådet samlas två gånger om året och tar upp aktuella frågor i kyrkan. Pastoralrådet är församlingarnas och lekmännens röst och öron i ledningen av stiftet.

Nytt och aktuellt i stiftet

I somras deltog 500 svenska katolska ungdomar i Världsungdomsdagen i Portugal. Den synodala processen fortsätter nu med biskopssynodens möte i Rom under oktober månad. Köpenhamns biskop representerar de nordiska stiften. I år är det rekordmånga präster som vigs, sju stycken. Flera diakonvigningar är också på gång. Det är däremot färre kvinnliga kallelser i nuläget.

Förslag till ny församlingsordning

Ett förslag till ny församlingsordning diskuterades vid mötet. Bland nyheterna är ett förtydligande av att ekonomirådet är församlingens civilrättsliga styrelse och att församlingsordningen motsvarar en förenings stadgar.

Att dö i främmande land

Många katoliker som dör i Sverige dör i ett land vars tro och traditioner skiljer sig från det land man föddes i. En motion vid pastoralrådet föreslog en riktad utbildningsinsats för att underlätta och förstärka själavårdsarbetet med denna insikt.

Församlingarnas arkiv

En punkt under mötet tog upp hur viktigt det är att församlingarna bevarar och vårdar sina handlingar. Bland handlingarna finns församlingsböckerna men också protokoll och andra handlingar som vittnar om församlingslivet.

Direktorium för katekes

En ny bok om katekesen, dvs undervisning i kristen tro, preseterades på ett medryckande sätt av KPN:s Ulrika Erlandsson. Direktoriet, som är ett slags riktlinje och utgångspunkt för all kateketisk verksamhet, betonar glädjen i tron.

Biskopens katekes

Mötet avslutades med biskopens katekes om dopet: vi är som döpta en ny skapelse, så att man kan erfara: ”när jag kommer in på kafferasten, då tystnar svordomarna och förtalet”. Det bör märkas att vi är kristna. Varje ny dag är ett nytt avsändande från dopets källa.

Anders Appelqvist, representant för Skaraborgs katolska församling S:t Brynolf och S:ta Helena

En grupp från församlingen deltog i firandet i Vadstena med anledning av att heliga Birgittas himmelska födelsedag inför för 650 år sedan. Mässa i Blåkyrkan och senare ekumenisk högtidsgudstjänst med predikan av biskop Anders kardinal Arborelius. Avslutningen hölls vid det blomstersmyckade skrinet för Birgitta, placerat nära högaltaret i hennes klosterkyrka.

Många möten mellan katoliker och andra kristna som samlats i Vadstena från många platser. Här det lutherske biskopen av Liepaja, Lettland, HH Hans Jönsson, tillsammans med gruppen från Skövde

Ikon med skyddspatroner till Voitek

Ett år efter att han slutat sin tjänst som församlingssekreterare efter 18 år, mottog Voitek Krzewicki en ikon med församlingens skyddspatroner som tack för sin långa tjänst. Välsignelse av ikonen och överlämnande skedde i samband med mässan i Skövde den 11 juni 2023.

Ikonen har skrivits av Robin Johansson vid Antoniosgården på Kållandsö. Det var första gången som en dubbel-ikon med den helige Brynolf och den heliga Elin skrivits tillsammans. Ikonen hämtades vid ett besök på Antoniosgården i närvaro av kyrkoherden, Voitek Krzewicki och vår nuvarande församlingssekreterare Ritva Tagaras. En kort presentation av gården och verksamheten hanns med. Vid Antoniosgården tar man emot gäster för retreater och andra vistelser. I kapellet beds tideböner dagligen. Rummet rymmer förutom gästerna flera av våra helgon och ärkeänglar genom ikonerna på väggarna.

Församlingens medlemmar kallas till extra församlingsmöte söndag 11 juni efter mässan i Skövde. De frågor som inte kunde behandlas vid det ordinarie församlingsmöte 30 april kommer att tas upp:

• Årsbokslut
• Revisionsberättelse
• Ansvarsfrihet för Pastoral och ekonomirådet 2022

Förslag till dagordning finns här.

Årsbokslut och revisionsberättelse finns här.

Den 10-12 mars deltog jag som församlingens representant i stiftets pastoralråd tillsammans med ledamöter från landets alla katolska församlingar, ungdomsförbundet, utländska missioner m fl.

Dagarna fylldes av föredrag, sammanträden, grupparbete och gudstjänster. Gemenskapen var stark trots att vi kom från så många olika platser och sammanhang. Vi kände verkligen att vår katolska tro, vår tillgivenhet för biskop Anders och vår vilja att arbeta för stiftet och kyrkan förenade oss.

Läget i stfitet
Biskopen inledde med en redogörelse för aktuella frågor. Han kom just från Vadstena och ett möte med de andra nordiska biskoparna. De hade bl a diskuterat den kommande biskopssynoden. För några veckor sedan hölls ett stort möte i Prag som samlade de europeiska representanterna inför det som blir en global samling i höst när själva synoden öppnas. Utvecklingen i katolska kyrkan i Tyskland väcker frågor.

I vårt stift planeras det för vigning av fem nya präster, något av ett rekord! Tre av dem är tidigare präster i Svenska kyrkan. Flera nya ständiga diakoner är också på gång.

Stiftet har officiella dialoggrupper med bara två samfund i Sverige, Ekumeniakyrkan och Pingstkyrkan. Med pingstkyrkan har dialogen fungerat mycket väl, och gruppen firar i år 20 års verksamhet. Det kan noteras att det saknas officiella dialoggrupper med såväl Svenska kyrkan som med någon av de ortodoxa kyrkorna.

I Lidingö tillåter inte Svenska kyrkan katolska begravningar i sina kyrkor. Svårt, eftersom det inte finns några andra lokaler att hålla begravningsgudstjänst i.

Nya kyrkoköp: Bleketkyrkan i Uddevalla tas över av katolska församlingen i Trollhättan-Uddevalla.

Regeringen har signalerat en minimiinkomst om 30 000 kr för utländsk arbetskraft. Hotar möjligheten att ta in präster från t ex Afrika. Präster i Sverige, även biskopen, har en lön om mellan 17 000 och 20 000 kronor i månaden. Tjänstebostad och ev privata resor i tjänstebil förmånsbeskattas.

Vi behöver vara  välkomnande mot våra präster som kommer från utlandet, och visa hur glada vi är över att de vill komma till oss! Bjud hem prästerna, låt dem lära känna hur vi har det i våra hem och i våra familjer!

Revidering av församlingsordningen
En grupp med bland andra undertecknad har arbetat med förslag till ändringar i församlingsordningen. Under lördagen diskuterades förslagen. Prästrådet och andra instanser vid biskopsämbetet har också diskuterat församlingsordningen och kommer att lämna sina förslag. Beslut kommer vid pastoralrådets möte i höst.

Flera röster talade om hur viktigt det är att präster och församlingens förtroendevalda känner till regelverket så att de smidigt och effektivt kan stötta församlingens verksamhet genom arbetet i de olika uppdragen.

Utbildning för präster
En motion till mötet handlade om att skapa en utbildning för nyanlända präster och ordensfolk som kommer från andra länder för att arbeta i vårt stift. Förutom språket behöver man lära sig om hur det svenska samhället fungerar och även hur den katolska kyrkan fungerar i vårt land.

Generalvikarien och biskopen berättade vidare om den utbildning som redan finns för kyrkoherdar och som är rätt omfattande och sträcker sig över två veckor.

För språkundervisning har stiftets tre folkhögskolor förklarat sig redo att erbjuda svensk-undervisning för präster och ordensfolk. Än så länge har det inte varit stort intresse, och det kan bero på de många uppgifter som prästerna dras in i och som fyller deras tid.

Generalvikarien ser dock gärna att prästerna fortsätter sin utbildning i svenska, men vill också att församlingarna och deras medlemmar uppmuntrar och stöttar prästerna att gå kurser i svenska.

Biskopen underströk ännu en gång hur viktigt det är att prästerna känner sig välkomna och att vi måste visa hur glada vi är över att de vill komma till oss. Präster kan bli isolerade och kanske känna sig som en udda figur. Ett botmedel är att vi lever i det som påven talar om som en Cultura del enencuentro – en mötets kultur.

Ulf Ekman om att dela tron – evangelisation och mission
Ulf Ekman presenterade sin nya bok som han tagit fram i ett projekt med Katolska pedagogiska nämnden och bokförlaget Catholica: Vänner emellan – att dela tron i en modern tid. Evangelisation är något typiskt katolskt! I alla tider – en del av kyrkans väsen. Idag växer kyrkan snabbt i Afrika, ett historiskt exempel är Mexico efter uppenbarelsen av Maria av Guadeloupe.

Förnyad aktualitet efter Andra Vatikankonciliet: nya metoder, samma budskap!

Har vi något att säga till moderna människor, kan vi tvivla. Men Jesu budskap klarar utmärkt den nya tidens frånvaro av tankar på evigt liv. Gud är närvarande – en enorm erfarenhet för en nutida människa!

Uppdraget att dela tron är en gåva  inte ett krav eller en extra aktivitet. Det är en livsstil, del av en kristen identitet, något som är ett  med oss, något som leder till ett spännande liv!

Små ord som vi delar till andra kan vara sådd av det Gudomliga Ordet till våra medmänniskor när vi minst anar det.

Hisspitch kan oväntat vara möjlig! En övning: berätta för din granne varför du är katolik – på en minut! Det viktigaste, det mest centrala.  

Sammanträde
Vid det formella sammanträdet med pastoralrådet godkändes motionen om utbildning för nyanlända präster och ordensfolk. Undertecknad hade lämnat in en motion om att revideringen av församlingsordningen borde följas av en revidering av ordningen för pastoralrådet. Denna godkändes också.

Katolsk historisk förening – ta hand om arkiven!
På söndagen höll Katolsk historisk förening ett föredrag om hur man kan arbeta med att bevara och levandegöra vår katolska historia. En översikt över den moderna stiftets historia gjordes med början år 1781 då Gustaf III tillät katolska kyrkan att verka i Sverige – men endast för utlänningar. Landsförvisning hotade om man som svensk blev katolik. Först 1860 blev det formellt tillåtet för svenska medborgare att konvertera.

Även den lokala katolska historien är viktig och behöver dokumenteras. Flera församlingar har givit ut små böcker eller häften för att uppmärksamma ett jubileum. I arbetet på sådana skrifter upptäcks ibland att många handlingar har försvunnit från arkiven. I vissa fall har de kastats, i andra fall har präster tagit med sig arkiven av rädsla för att de annars skulle gå förlorade! Växjös äldre handlingar har hamnat på ett katoskt arkiv i England. Det finns en arkivhandledning för stiftet med regler om hur församlingarna skall ta hand som sina handlingar.

Biskopens katekes – leva i och av dopet
Före söndagens mässa gav biskopen en katekes om att leva av och i dopet.
Vårt dop ger oss en oändlig värdighet, en oändlig närhet till Gud.
Dopet är en delaktighet i Kristi påskmysterium. Fastan är förberedelse för det firandet, i likhet med Jesus 40 dagar i öknen. Tömma oss på det onödiga, allt ”tjafs”. Genom olika botövningar, avstå från olika saker.
Kanske är mobil-användadet för många det viktigaste att avstå från i våra dagar?
Leva oss in i Kristi vandring till Jerusalem, dagarna där och hans korsfästelse. Interiorisera detta i oss. Känna att vi är förenade med honom och sist med den uppståndne Kristus.
Jesu seger över lidande, död och den onde sker i mig.
Frälsningen gör oss inte till passiva paket, utan till medhjälpare till Jesus – medlidande med honom. Vi kan hjälpa honom. Stå med honom vid korsets fot med Maria och identifiera oss med henn. Vi blir aktiva deltagare i frälsningsverket.
Målet är att vi skall förändras. Vad är det i mig som Jesus vill förändra, vad gör/är det i mig som gör att inte Jesus lyser klart genom mig? Vår synd döljer Kyrkans härlighet – vår förvandling förhärligar Kyrkan. Människor förväntar sig intuitivt att Kyrkan och hennes medlemmar är heliga. Skandaliseras när det inte är så.
Dopet ger oss de tre teologala dygerna (virtus lat. Dynamis grek) tro hopp och kärlek.

Nedtecknat 2023-03-13

Anders Appelqvist

Biskop Anders besöker vår församling 20-22 januari 2023

Fredag 20 januari

18.00 mässa Skövde

Lördag 21 januari

10.00 möte med PE-rådet Skövde

15.00 ekumenisk undervisning: att leva i Jesu efterföljelse (samarrangemang med ekumeniska böneveckan)

18.00 vigiliemässa Skövde

Söndag 22 januari

9.00 mässa Lidköping

11.30 mässa Skövde

kyrklunch, samtal med biskopen

Helgen 21-23 oktober 2022 deltog jag i pastoralrådsmöte på stiftsgården Marielund på Ekerö utanför Stockholm.

Representanter från landets 44 katolska församlingar, representanter från polska och kroatiska missionen samt representanter från systra-ordnarna och stiftets prästråd samlades tillsammans med biskop Anders för att tala om och lyssna på erfarenheter från stiftet och den världsvida kyrkan.

Mötena hålls varje vår och höst, och det var femte året som jag deltog. Mitt mandat som representant för Skaraborgs katolska församling S:t Brynolf och S:ta Helena upphör i samband med församlingsmötet 2023.

Temat för höstens möte var ”Synoden 2023 – så går vi vidare tillsammans”. Mötet inleddes som vanligt på fredagskvällen med mässa ledd av biskopen.

Nytt och aktuellt i stiftet

Efter middagen höll biskopen i en programpunkt som kallas Nytt och aktuellt i stiftet. Nedan följer intressanta punkter i stark sammanfattning:

• Biskopen berättade bland annat att de nordiska biskoparna har träffat biskoparna i Tyskland för att tala om den oro som finns över vissa utvecklingstendenser inom den katolska kyrkan i Tyskland. Biskopen uppmanade till bön över detta.

• Nya präster har anlänt till Sverige, liksom systrar: lazarister och ursuliner från Eritrea.

• Den nya politiska situationen i Sverige kan komma att påverka både medlemstal och möjlighet för nya medarbetare i stiftet. En kommande bestämmelse om att man skall tjäna minst 31 000 kr/mån för att få uppehållstillstånd skulle omöjliggöra utbyte av medarbetare med andra länder, eftersom de inte har en lön av den storleken. Även medlemstalet skulle vika: Att stiftets medlemstal är stabilt eller något växande beror på våra nya inflyttade medlemmar från utlandet. Vi har utträden på runt 1000 personer årligen (vilket motsvarar 1 %, samma som Svenska kyrkan), men bara 100 upptagningar. Inflyttningar jämnar ut talen.

• Det är fortsatt svårt att bevara ungdomarna i kyrkan. Vi måste arbeta mer engagerat med dem – konfirmationen blir annars lätt avslut på kyrkliga karriären.

• Ulf Ekman ombedd framställa program för evangelisering. Församlingen skall ju evangelisera. Bok: Vänner emellan. Dela med sig av tron på ett vänskapligt sätt!

• Församlingarna måste vara välkomnande gemenskaper, få människor att känna sig välkomna. Har tyvärr förekommit att människor känt sig utstötta eller ej välkomna. Även konvertiter glider bort. Hittar gemenskap någon annanstans.

• Vi hoppas att synodarbetet skall ge många exempel på hur vi kan arbeta på delaktighet, gemenskap mm.

• Det får inte bli så att man bara känner sig hemma i en (typ av) församling – att man måste ha det på ett visst sätt. Ett inre evangeliserande arbete som ligger framför oss.

• Vi behöver fördjupa trosintensiteten. Stor framgång annars för grupperingar som är mer etniskt inriktade, kanske fundamentalistiska eller evangelikala. Det finns i nuläget ett 30-tal spansktalande kristna grupper bara i Stockholm.

• Just nu tre fd präster i Svk som förbereder sig för att bli präster hos oss. 

• Ett hundratal konverterar varje år, men ett tusental lämnar kyrkan!

• Gängbegravningarna ofta katolska. Adriana, 12-åringen som mördades förra året, var anmäld för dop. Hon fick katolsk begravning som katekumen.

• Biskopen berättade om möte med Sebastian Stakset, som blivit kristen i en spansk karismatisk grupp. Mamman katolik.

• Rörelse i samhället mot det sekulära, som troende är vi ständigt utmanade. Därför måste vi stärka inte minst våra ungdomar så att de orkar stå emot. Rusta de unga så att de kan försvara sin tro och känna sig burna av församlingarna och andra ungdomar.

• Stiftsungdomsdagen lockade många ungdomar och blev en framgång. Nästan 400 ungdomar. Måste arbeta vidare med kallelser också – vi kan inte alltid få präster och ordensfolk utifrån. Vi måste producera våra egna! Vi måste hjälpa ungdomar överväga möjligheten till en kallelse.

• Stort intresse för att bli permanent diakon finns i stiftet. 

• Platser där vi inte har kyrka och präst behöver uppmärksammas. Där är nyckelpersoner viktiga – de kan samla in de spridda katolikerna till mässa. Ringa runt, tjata som en mor: kom till mässan!

• Finns mörkertal i vårt stift. Jfr Nässjö som trots att det ligger nära Jönköping kan locka hundratal till mässa, och kan ha flera mässor per söndag. Vi måste stärka ute-stationerna.

• Värdefullt att ringa, påminna, säga att vi saknar dem, att vi älskar dem.

• Synodmaterialet viktigt: Visar svagheter men också möjligheter. Jfr när vi är svaga är vi starka. 

• Inte dela upp oss för mycket! Vackert när vi är samman över våra olikheter i traditioner, ursprung mm.

DAG 2

Rapporter om synodarbetet

Vi fick en rapport från stiftet om arbetet med den synodala processen. Församlingarnas svar hade sammanställts och skickats som stiftets svar till den nordiska biskopskonferensen. Denna har nu i höst sammanställt de nordiska ländernas svar och skickat till Vatikanen. I Rom kommer svaren från biskopskonferenserna sammanställas och skickas ut igen till kyrkan grupperad i kontinenter. För Europa kommer ett möte hållas i Prag nästa år. Vid detta möte kommer biskopar och representanter från biskopskonferenserna bearbeta materialet en gång till och skicka tillbaks till Vatikanen. Efter ännu en bearbetning kommer detta material presenteras vid den världsvida biskopssynoden 2023. En nyhet vid denna synod är att den inte kommer avslutas, utan fortsätta i ett nytt möte följande år. Allt för att poäntera processens karaktär av fortsatt vandring på en gemensam väg.

Material om den synodala processen kommer presenteras för församlingen särskilt. Målet är att sätta upp tidslinje och olika dokument på anslagstavlorna.

På stiftets hemsida finns allt svenskt material om arbetet med den synodala processen i stiftet.

Örebrogrupp

Per Englund från katolska församlingen i Örebro berättade om församlingens medverkan och arbete i en interreligiös och interkulturell samverkansgrupp.

Gruppen har fått alltfler och större uppgifter. Kommunen och polisen ser och relaterar till den.  Möts fyra gånger per år. Ser och känner varandra över grupperna.

T ex inför besök av Paludan gick SMS från Polisen: vi vill träffa er!

Församlingens medverkan utgör ett uppskattat katolskt ansikte i denna grupp.

Grupparbete om fortsättningen

Av alla svar som kommit in i samband med stiftets egen synodala process kunde man bara ta med en liten del i stiftets gemensamma svar. Av allt annat har man samlat en stor bank av fina tips, tankar och goda idéer. Materialet har sammanställts under olika rubriker, och församlingarna kan fritt använda sig av detta för det fortsatta lokala arbetet och gemensamma vandringen. Mötesdeltagarna gick igenom punkterna och berättade sedan för varandra om vad som särskilt fångat deras intresse och vad som verkat användbart.

Förslag på revidering av församlingsordningen

Några ledamöter, bland andra undertecknad, presenterade ett förslag till justeringar av den gällande församlingsordningen. Bland annat föreslås en mindre detaljerad reglering av pastoralrådets uppgifter och att man tar beslut om utrymmet (t ex belopp) för firmateckningsrätten som  bl a kyrkoherdarna har.

Sörforsa kapellförsamling

Två medlemmar från Sörforsa kapellförsamling utanför Hudiksvall berättade den spännande historien om sin församling. Linne-tillverkningen ledde till att arbetare från dåvarande Böhmen lockades till trakten. De samlade pengar till kapell och fick en präst som verkade i det som då var den nordligaste församlingen och omfattade allt land norrut, dvs mer än halva landet. Kapellet byggdes efter en förebild från Alperna och ett kapell som sägs ha byggts till kejsarinnan Elisabeths (Sissi) minne eller som gåva till henne.

Under 90-talet upplevde församlingen ett uppsving då systrar från Moder Theresa av Calcuttas orden verkade i bygden. Man hade bl a lägerverksamhet av olika slag. Senare har man upplevat en tillbakagång och omfattar numer ett mindre antal medlemmar. Det finns fortfarande möjligheter till läger, och det finns eldsjälar som vill bevara och utveckla kapellförsamlingen.

Dessvärre har man haft stora besvär med de präster som satts att betjäna församlingen. De har tidvis legat i vad man kan beskriva som strid mot varandra, och församlingen upplevde mycket litet stöd från stiftet. För bara några veckor sedan fick man en ny kyrkoherde (som fick lämna en tjänstgöring i Kristus Konungens församling i Göteborg, vilket var problematiskt eftersom han var den ende kvarvarande som kunde fira 1962 års mässa).

DAG TRE

På söndagen hölls de formella förhandlingarna. Bland annat skulle två motioner från Göteborg dekanat, framtagna av undertecknad, behandlas. Den första motionen handlade om hur stiftet kunde hantera de känslor av utanförskap och mörkläggning som uppstått i Kristus Konungens församling i Göteborg.

Den andra motionen uppmuntrade biskopen att särskilt se till kyrkoherdarnas uppgift och uppmuntra dem till lyhördhet och fördjupat ansvar för församlingens behov och förväntningar.

Den första motionen fick enligt pastoralrådets beslut inte behandlas in plenum eftersom den innebar att biskopens skulle gå emot påven.

Den andra motionen avslogs, eftersom kyrkoherdarna enligt sina prästlöften redan har lovat att göra/vara sådana som motionen efterlyser.

Biskopen sade ungefär följande om situationen i Göteborg:

Det var det svåraste församlingsproblem (eller djupaste församlingssplittrig- jag är osäker på ordvalen) han hittills upplevat som biskop, och föranlett stor arbetsinsats från stiftsledningen. Det är dels en liturgisk fråga som vållat mycket oro. Påminde om liknande fråga för 20 år sedan – neokatekumenatets gudstjänster som väckte oro. Dessa firas inte längre i församlingskyrkan.

Man vill göra samma igen, eftersom den tidigare hanteringen givit goda erfarenheter: Hitta plats för regelbundet firande av 1962 års mässa. Det har visat sig svårare än man först trodde och har resulterat i olika lokaler. Likväl har man ändå firande regelbundet i Jonsered.

Förutom de liturgiska frågorna finns dessutom personliga konflikter. Vi får tro att det går att hela, även om det tar tid.

Vad gäller det fortsatta firandet av 1962 års mässa har det utkristalliserats 6 -8 platser i stiftet där den äldre liturgin kan firas, även om allt inte är klart. Vi får säga: det finns rimliga möjligheter att fira den mässan. Vi vill undvika att splittringen förstärks. Men det finns många som känner sig sårade på båda sidor.

Därefter behandlades en bilaga till Göteborgsdekanatets inlämnade rapport om läget (vilket alla dekanat förväntas göra inför pastoralrådet). Skrivelsen hade bifogats rapporten som en illustration av situationen i Göteborg. Pastoralrådets AU hade tagit del av texten, men uppfattade emellertid den som en separat skrivelse. Man avfärdade den som en inlaga i ett tvistemål om ett aktiebolag (där i och för sig församlingen var ensam ägare). Från AU sades också att pastoralrådet nog inte bör göra något yttrande i det som nu är en civil rättsprocess. Slutsatserna bifölls av pastoralrådet.

Katekes

Som avslutning av söndagens plenum höll biskopen en mycket fin katekes över bönen, närmare bestämt över den bön som Herren själv lärt oss:

Vad är det att be Fader vår? Allt vad vi behöver för att be.

Bön, tro och liv går alltid ihop i det kristna livet.

Fadern vänder vi oss till först. Fadern är allt. Jesus talar mer om Fadern än om sig själv. I Jesus ser vi också Fadern. Genom, med och i Jesus vänder vi oss till Fadern. Vi ber inte på egen hand, utan med, i och genom Jesus. Vi säger tillsammans med Jesus: Fader vår. Vi får dela Jesu relation med Fadern. Jesus ber i oss. Vi säger Fader vår med alla döpta. Vad är Fadern? Den dimension av verkligheten som vi kallar Himmelen. Guds eviga liv. Vi får dela det redan nu genom vår tro, vårt hopp och vår kärlek. Tar ut himlen i förskott. Tydligast i Eukaristin, där den förhärligade Kristus blir närvarande i hela sin verklighet.

I tron möter vi, om än i dunkel, redan nu och har en försmak av evigheten, himlen, härligheten.

Vi lever i tid och rymd, det är vår dimension, men i bönen får vi en försmak av himlen. Då kan vi delta i helgandet av Namnet, förhärligandet av Guds heliga Namn. Vi kan tillfoga något till Guds härlighet genom att lova och prisa Gud. I sig själv behöver Han inte detta, men här på jorden är vi kallade att bidra till förhärligandet och helgandet av Gud. Vi gör det i liturgin, men också genom vår bön. Vi är kallade till ständig bön. Därför får vi inte missbruka Guds namn. Vi skall lova Honom.

I evangelierna talar Jesus om Guds rike. Vi har fått det som ett frö, och det är en del av Guds heliga rike. Vi får bidra till att Guds rike blir mer och mer etablerat på jorden, mer och mer breder ut sig. Något oerhört att vi får bidra till detta. Vi är inte bara åskådare till detta, utan delaktiga och har ansvar för att sprida och etablera Gudsriket runt om oss.

Vi är medborgare i Guds folk, och då måste vi leva som ett sådant. Eftersom vi ofta glömmer detta, måste vi be Tillkomme ditt rike. Vi kan dock se oss som femtekolonnare eller spioner för Guds rike här på jorden. I vårt dagliga liv möter vi hat med kärlek mm barmhärtighet för att sprida och etablera Guds rike.

Ske din vilja, som Maria sade vid bebådelse och Jesus i Getsemane. Den svåraste, kanske, av alla böner. Ske din vilja, inte min. Här, just, behöver vi Marias hjälp och får krypa in i hennes Fiat, ske efter din vilja. Må det ske som du har sagt.

Här på jorden får vi förvalta Guds vilja. I himlen sker den alltid. Gud gör sig beroende av mig, för att Hans vilja skall ske. Vi får Andens hjälp till detta, buden, Kyrkans hjälp. Vi skall dömas efter detta: har ni varit trogna förvaltare av Guds vilja?

Vi f å r be om livets nödtorft, om det jordiska goda. Vi får be om det vi behöver för att tjäna Guds vilja. Men det är inte mitt dagliga bröd, utan vårt, det gemensamma, brödet vi ber om. Hela mänsklighetens. Man har också sett den dagliga kommunionen som vårt dagliga bröd, och det är något att försöka nå. Vi måste vara beredda att dela med oss av det dagliga brödet.

Vi behöver ständigt förlåtelse och förlåta varandra. ”förlåta Gud” – det blev inte alltid som vi tänkt oss. Vi anklagar Gud ibland: varför blev – var inte allt som vi tänkt oss eller hoppats? Vi måste förlåta för att bli förlåtna.

Inled oss inte i frestelse. Han tillåter att vi blir frestade och prövade – för att det skall bli tydligare att vi gör ett eget val. Frestelser kan vara nödvändiga för helgelsen. Även Jesus frestades. Kan hjälpa oss att gå helighetens väg. Gud arbetar på vår helgelse genom prövning. Men då måste vi förstå att vi får Guds hjälp. Frestelsen kan hjälpa oss att välja Gud på en djupare nivå.

Jesus ensam kan rädda oss från det onda. Vi kan inte rädda oss själva. Vi är alla märkta av syndafallet. Även i det goda kan finnas något av självgodhet hos oss. Det finns något som inte är riktigt renat hos oss. Fram till vårt sista andetag behöver vi frälsningen.

Därför kan vi också avsluta med doxologin. Vi måste förvandlas och ge Gud ensam äran, som i doxologin.

Efter katekes var det mässa, middag och avfärd.

Anders Appelqvist, 2022-10-23