Den 11-13 mars 2022 möttes stiftets pastoralråd på stiftsgården Marielund för årets första möte. Temat för mötet var, inte oväntat, Synoden 2023. Representanter från landets katolska församlingar delade erfarenheter och tankar med biskop Anders, som också lämnade information om aktuella händelser i stiftet. Det var förstås också fokus på händelserna i Ukraina. Generalsekreteraren för Caritas Sverige, George Joseph, lämnade rapport från läget på gränsen mot Ukraina och talade om hur man förbereder sig nationellt och lokalt för de hjälpinsatser som kan behövas. Mötet antog ett uttalande mot kriget, i anslutning till det uttalande som gjordes av den nordiska biskopskonferensen någon dag tidigare.

Stiftsgården Marielund ligger vackert på en av Mälaröarna, någon mil väster om Drottningholms slott. I den strålande vårvintersolen fick vi utöver programmet också glädjas över mässor, tideböner och fint nätverkande mellan ledamöter från olika delar av landet.

1                      Den synodala vägen – några historiska kommentarer

Professor Magnus Nyman berättade om den historiska bakgrunden till den kommande synoden 2023. Kyrkan är ett folk på vandring, vilket redan Abraham på vandring illustrerar. Det gäller då att inte förstenas, och man måste ibland samlas för att samtala om och se vägen framåt.

Det finns och har funnits olika sådana samlingar med olika benämningar och genomslag: koncilier, synoder, stiftssynoder.

I historien kan man ibland se att det är lekmän som haft stor betydelse för utgången av ett koncilium, jfr Nicaea där diakonen Athanasios och den vid tillfället ännu inte döpte kejsar Konstantin hade avgörande inflytande.

Med kallelsen till synoden 2023 vill påven starta ett samtal i världskyrkan. Sanningen är en, men den kan uttryckas på olika sätt. Hela sanningen ligger inte alltid i historien, men utstakas, förtydligas i historien

Den synodala processen är inte samma sak som den i vissa sammanhang omtalade synodala vägen, vilket är en specifik tysk företeelse.

2                      Den synodala processen i vårt stift

Anna B Sandberg och Kristina Hellner från biskopsämbetets informationsavdelning berättade om arbetet med den synodala processen i vårt stift.

Det finns en kontaktgrupp bestående av fyra personer, varav Sandberg och Hellner utgör två, som leder stiftets arbete. De ser till att alla församlingar arbetar med frågorna och avlämnar en rapport om samtalen senast 15 maj. Kontaktgruppen har en rad olika verktyg för att stötta församlingarna i arbetet, och de välkomnar frågor och enskilda bidrag till sin särskilda e-postadress. En särskild del av stiftets hemsida, Biskopssynoden 2023, samlar all information om arbetet.

Det är kontaktgruppen som till slut skall författa den rapport över samtalen i vårt stift, som skall överlämnas till biskopskonferensen. Denna skall sedan sammanfatta de olika ingående stiftens rapporter och sända till Rom. I Rom sammanfattas alla biskopskonferensers rapporter till ett så kallat arbetsdokument I, som återsänds till biskopskonferenserna och sedan stiften för fortsatt bearbetning. När processen så upprepats tar Vatikanen fram arbetsdokument II som kommer att utgöra grunden för den kommande synodens arbete 2023.

Sandberg och Hellner underströk att den synodala processen djupast sett har en evangeliserande dimension. Målsättningen är att hitta en väg framåt och en väg att på lång sikt vara en mer synodal kyrka.

De påpekade också att den synodala vägen i Tyskland inte är samma sak som den synodala processen som påven kallat till, utan är en specifikt tysk företeelse.

3                      Hjälp till drabbade av kriget i Ukraina

Georg Joseph, generalsekreterare för Caritas Sverige, berättade om läget i Ukraina och om flyktingströmmarna. I Ukraina finns 29 olika lokala Caritas-organisationer som kan hjälpa till med att distribuera den hjälp som sänds.

Georg Joseph menade att penningbidrag i nuläget är bättre än spontana insamlingar och transporter av kläder, utrustning mm som ännu inte efterfrågats. Oplanerat och okoordinerat bistånd och transporter av sådant kan försvåra läget vid gränsövergångar och på vägarna. I de folkströmmar som uppstår har redan märkts hur onda krafter försöker utnyttja folks utsatthet, genom t ex dold rekrytering till vitt slaveri.

Lokala Caritas-initiativ har redan gjorts för att kunna hjälpa till med behov av övernattningar. Ett brev kommer inom kort gå ut till alla församlingar där man uppmanas mobilisera för att förbereda hjälp.

4                      Biskopens katekes – Maria är fredens drottning

Maria är den mänskliga återspeglingen av shalom, frid/fred. Från kyrkans begynnelse har man vänt sig till Maria med bön om fred. Sub tuum praesidium, Under ditt beskydd, är en Maria-bön från 250-talets Egypten. Maria är frälst – från början. Kristi frälsningsverk tillräknas henne i förskott, är ett teologiskt sätt att uttrycka det. Fullbordan av frid/fred ser vi i henne, och den friden/freden är vårt mål. På ett förenklat sätt kan vi i Maria tillsammans med Jesus se både manligt och kvinnligt fullkomnat.

Marie kröning ser vi ofta i de svenska medeltida kyrkorna. Det är en bild av denna fullhet i frälsningen som också är vårt mål.

Bilden Helga lösen, Jesus som tas ned från korset och läggs i Marias sköte, som först burit det i nio månader (jfr Pietá) kan tala direkt till varje människa. Det visar på hur Maria dras in i Jesu lidande jfr em-pati, inkännande, med-lidande. Så kan Maria hjälpa oss att hålla vårt medlidande aktivt när lidandet tycks övermäktigt och kan leda till avtrubbande.

Denna tid är en prövotid för oss. Tar vi bönen om fred på allvar? Vad vill Gud med mig nu, vad är Hans uppdrag till mig? Denna tid är ett Guds uppdrag till oss – inte en tråkig tillfällighet.

5                      Biskopen om aktuellt i stiftet

Nästan alla förrättningar minskade under pandemien, utom begravningar. En präst har avlidit som följd av corona. Utträdena har ökat, antalet nyregistrerade medlemmar har minskat.

Församlingarna verkar ha lyckats olika med att hålla kontakt med medlemmar som inte kunnat gå i mässan fysiskt. Vissa webbsända mässor har blivit mycket besökta, även av medlemmar från andra församlingar – ja även andra världsdelar!

Nya kyrkor har kunnat anskaffas, och under våren invigs en kyrka i Skellefteå och en i Akalla. Samtidigt firas fler katolska mässor i lånade kyrkor från Svenska kyrkan (100 stycken) än i egna, katolska, kyrkor (c:a 60 stycken).

Fyra nya präster har vigts och det finns flera seminarister. Dessa har numer blandad bakgrund, och inte som tidigare mest konvertiter. Sammanlagt finns 8 blivande stiftspräster och 3 kandidater som tillhör dominikanorden.

Det är mer ont om nya kvinnliga kallelser till ordensliv. Sannolikt kommer några kommuniteter få överväga att stänga. Några nya systrar kommer från utlandet, men inte från Europa, utan från Eritrea.

Anders Appelqvist, församlingens representant i pastoralrådet

2022-03-14