Predikan av f Mirek Jankowski den 16 februari 2026

Pater Andrzej ville ta tillfället i akt och bad mig i går att hålla predikan i vår kyrka i
dag. Det blir min första predikan i Sverige efter åtta år utomlands.
Under de senaste sju åren har jag varit förvaltare av ett av de äldsta
Mariasanktuarierna i Polen. Sanktuariet med Jungfru Marias mirakulösa staty är nu
nästan sjuhundra år gammalt. Bredvid kyrkan ligger vårt stora kapucinkloster, som
redan är trehundra år gammalt. I detta kloster fängslade den kommunistiska regimen
en biskop som även var kardinal och polackernas främste herde, alltså kyrkans
primas, och som blev saligförklarad den 12 september 2021. Han heter Stefan
Wyszyński. På grund av sin helighet, sin visdom, sitt mod inför de kommunistiska
förföljarna och sin kärlek till kyrkan fick han titeln årtusendets primas.
Det började på natten den 26 september 1953. Han arresterades i sitt biskopspalats i
Warszawa när han var helt ensam, och regimens agenter körde honom om natten i
hemlighet till okända delar av landet. Till slut stannade agenterna just vid vårt kloster,
och i skydd av natten bröt de sig in i klostret. Genast annekterade de en del av
klostret, och utan våra bröders kännedom fängslade de primasen där. Biskopen
bevakades av tjugo beväpnade Bezpieka-agenter, regimens hemliga säkerhetspolis.
Det var så helvetet på jorden började för kardinalen, och det varade i tre hela år. I
detta fängelse och på hans tre följande platser fruktade kardinalen det värsta,
eftersom kommunisterna vid den tiden avsatte präster och biskopar och torterade
dem. En av dem, grymt mördad, är också saligförklarad i dag och hans namn är Jerzy
Popiełuszko. Han massakrerades och kastades i floden år 1984. Den tredje av de
förföljda var kardinal Karol Wojtyła, senare påven Johannes Paulus II.
Stefan Wyszyński blev självklart psykiskt och fysiskt förtryckt vid den tiden, till den
grad att han blev sjuk. Det värsta var att kyrkan i Polen under dessa tre år inte visste
var deras främste herde fanns, och han hade själv inte heller kontakt med någon. Det
skrevs tyvärr mycket förtal om honom i pressen, och det var den informationen som
allmänheten fick. Kommunisterna ville fullständigt förstöra kyrkan, till att börja med
genom att eliminera präster och biskopar. ”Saliga är ni, när man för Människosonens
skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn avskytt. Gläd er på
den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen”, säger Jesus i dagens
evangelium (Luk 6).
Varför nämner jag den här historien just i dag? Därför att mycket värre förföljelser har
börjat i vår tid. Förföljelsen av tron på Jesus Kristus i dag har samma och även nya
metoder. Och denna förföljelse gäller inte bara tron, utan också mänsklig frihet i
allmänhet. Under det senaste året har till exempel en annan präst fängslats och
misshandlats på liknande sätt i mitt land. I Europa straffas och fängslas präster och
trogna kristna i dag för att de talar sanning och ber i de rätta intentionerna, till
exempel för de ofödda barnen och deras mammor. I Europa finns det redan zoner på
tvåhundra meter runt abortkliniker, där det är förbjudet för kristna att be, till och
med i tystnad och i sina egna hem! Den som inte följer reglerna straffas med böter
eller fängelse. Otroligt, men sant. Denna absurda laglöshet, mot Guds lagar,
genomsyrar Europa i dag. Vi måste vara förberedda för det, med Andens och
evangeliets styrka, precis som den salige Wyszyński eller Popiełuszko var.
Kanske skulle man ha trott att dessa två offer för grym orättvisa och förföljelse, dessa
två föredömliga herdar, hatade kommunisterna. Men inte alls! Under den tre år långa
arresteringen försökte kardinal Wyszyński avstå från att hysa ovänliga känslor mot sina
torterare, fast de ibland betedde sig omänskligt mot honom. Han kämpade i sitt hjärta
för rätten att älska dem i stället. Så skrev han i sin dagbok, sina
”Fängelseanteckningar” från den tiden: ”De kommer inte att tvinga mig att hata dem.”
Kardinalen hade en stark tro på Guds makt att göra något gott av allting. Till och med
hans förföljare kunde, liksom Herodes på Jesu tid, omedvetet samarbeta med honom
för att sprida Guds härlighet. ”Om de överdriver sitt hat, blir de apostlar för den sak de
bekämpar”, skrev han. Det betyder att Guds försyn är så allsmäktig att våra fiender inte
kan ta bort Guds nåd från oss, oavsett vad de gör. Detta eftersom ”Ingenting som
kommer utifrån in i en människas inre kan göra henne oren. Men det som utgår från
en människas hjärta gör henne oren. Den som har öron att höra med, han må höra”
(Mark 7). Kardinalen försökte med all sin andliga styrka att upprätthålla ett rent och
vänligt hjärta mot alla. Kardinal Wojtyła, senare Johannes Paulus II, gjorde detsamma
under samma omständigheter mot sina förföljare.
Jerzy Popiełuszko, emellertid, stod under ständig bevakning av agenter. Dag och natt.
Men den helige prästen hatade dem inte, trots att han förväntade sig att troligen dö
för deras händer. När de vaktade honom runt hans hus i den kalla vintern, gick prästen
ut på kvällen med en termos varmt te och bjöd dem på en varm dryck, för han tyckte
synd om dem eftersom de frös.
Stefan Wyszyński skrev vidare i sina ”Fängelseanteckningar”, att – och nu citerar jag
honom – ”Det åttonde ’sakramentet’ i kyrkans liv – detta är martyrskapet” … ”Jag ser
det dagliga beviset på Kristi sanning i orden: ’Om de har förföljt mig, skall de också
förfölja er’ ” … ”Är det inte en tröst att vi bekräftar sanningen i Kristi ord i oss själva? Är
det inte nödvändigt att glädjas åt denna sanning, även om det gör mycket ont? Och
denna sanning gör oss fria, även om det är på ett så smärtsamt sätt.” Slut på citatet.
Just detta hörde vi i dagens evangelium (Luk 6): ”Saliga är ni, när man för
Människosonens skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn
avskytt. Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen.”
Och när kardinalen efter sin frigivning från fängelset mindes denna grymma tid,
erkände han att det var en välsignad och mycket fruktbar tid för hela kyrkan i landet.
Så säger också profeten Jeremia i dagens läsning: ”Välsignad den man som sätter sin
lit till Herren, som litar helt till Herren. Han blir som ett träd planterat nära vatten”
(Jer 17). Ett sådant träd bär många frukter. I Wyszyńskis fall gav hans arbete upphov
till den framtida kyrkans frihet och stärkte den i många år framåt